En god sallad, en snygg väska & snart vanlig vardag.
Dagarna går på riktigt bara. Vilken väg tar dom, vilken promenadslinga? Kan inte fatta att vi snart är i mitten av augusti? Och jag som har massa sommarsaker kvar som jag vill göra. Vinden blir ju bara starkare där ute, med små lätta regndroppar. Jag hoppas innerligt att vattnet fortsätter att vara badvänligt ett tag till. Vi har en himlans fin brygga här nere som vi använt rätt flitigt i sommar. Bara att hoppa i! Helgen spenderades med familjen tillsammans med hundra kilo mat. Gott! Jag är så glad att jag har "gift in mig" i en sån mystrevlig familj som älskar att prata lika mycket som jag gör om allt mellan himmel & jord. 🖤
Igår gjorde vi ett besök på Rosenhill ute på Ekerö. Jag tog en sallad och det var ingen besvikelse! Jag misstänker att alla grönsaker var från den egna gården, även osten var hemmalagad. Minst sagt närproducerat! Jag gillar egentligen inte att äta sallad ute eftersom man kan bli så jävla besviken av något visset, sketet salladsblad som bara smakar beskt. Men detta var i en klass för sig, jättegott! Jag äter från och med denna vecka bara nyttigt och ska helt skippa socker och godsaker. Gymmet väntar på mig, och om några veckor kör yogan igång inomhus igen. 😎 Så bjud inte mig på gottigott, jag kommer tacka nej! Här ska kilona rasa, yes!
Jag måste visa min fina väska som jag hittat begagnat på Sellpy. Den är ursprungligen från & Other stories och jag antar att det är läderhandtag. Så nöjd med den! Fin både till vår och sommar. 🖤 Jag handlar nya kläder/väskor men för det mesta handlar jag second hand via Sellpy. Orkar inte springa runt på olika loppisar med barnvagn och leta bland massa bös. Ofta får vagnen inte plats, eller så är de trappor överallt som gör det omöjligt. Pallade när jag var yngre och ledig, men inte längre. Har blivit alltför bekväm och lite mer medveten om vad jag söker och vill inte ha vilken kattskit som helst. 😅
På onsdag börjar Gurkan skolan och imorgon ska hon ut på badäventyr med min svärmor. Jag ska hitta ett löparbälte eftersom jag hade tänkt börja springa igen (det var tusen år sedan sist, känns det som). Jag ska verkligen gå in helhjärtat med att äta nyttigt och faktiskt förlora bebiskilona. Jag känner mig 0 bekväm med att se ut som jag gör. Dessutom är jag inte särskilt lång, bara 163 och då kan man inte väga hur mycket som helst. Det blir inte bekvämt, vill ha tillbaka mitt tempo och min lätthet. Återigen, skiter i hur andra ser ut eller vad dom väger och inte. Handlar enbart om mig själv i denna fråga. 🖤 Innan jag fick Gurkan vägde jag 53 kg. Idag, förvisso 11 år senare och en graviditet till väger jag 76 kg. Jag vägde över 90 kg (!) när Trisse kom. Mm, ni fattar ju. Inte skitkul nej. Nu gäller det disciplin och lite jävlar anamma så vet jag att min kropp kommer att bli bra mycket gladare. Och jag med eftersom jag kan gilla det jag ser i spegeln. Önska mig lycka till!