Illamående, rödljus och en liten strimma solregn.
Igår fick jag en ny antibiotikakur. Så att jag inte ska bli resistent. Mm. Jag börjar känna mig lite illamående här och nu. Aldrig är det kul att känna sig sjösjuk på land i stiltje. Bara 9 dagar kvar! Nedräkningen började redan innan jag svalde. Utanför lyser solen in på mina skitiga fönster, på min asdammiga klocka som stannat. Efter regn kommer något ljusare. Lite lättare. Aldrig regn på regn.
Jag har läst ut många böcker på sistone. Känner ett starkt behov av att börja skriva själv igen. Har kommit på mig själv med att vara lite trött på andras berättelser. Vill fördjupa mig i mina egna. Men som man brukar säga - om man inte läser själv så blir det inga egna texter. Hela processen förutsätter att du läst mycket innan du själv börjar skriva - på allvar. Känner att det ligger något i det. Jag tänker mig noveller. Har alltid gillat koncentrerade berättelser. Säga så mycket som möjligt, med så lite som möjligt. Komma fram snabbt. Inte snubbla, inte tveka. Bara rusa ut och skita i att låsa.
De klockor som fortfarande tickar visar att den börjar närma sig 20.00. Jag har en dag imorgon också, och en till efter det. Kanske vågar jag mig ut på en kvällspromenad med taxen, utan paraply.
De klockor som fortfarande tickar visar att den börjar närma sig 20.00. Jag har en dag imorgon också, och en till efter det. Kanske vågar jag mig ut på en kvällspromenad med taxen, utan paraply.