Du är diarieförd.

Nu är det ett tag sedan sist jag skrev. Och det är inte det minsta konstigt med tanke på att jag numera jobbar heltid. Som registrator! Jag fick jobbet som jag sökte, hurra och hurra! Jag trivs jättebra och jag lär mig varje dag, dessutom har jag väldigt roligt på jobbet och det är helt klart en bonus. Samtidigt så vill jag inte att bloggandet helt försvinner. Det är ju trots allt något som jag har hållit på med under många år och något som jag uppskattar. Jag älskar min plattform där jag får vara kreativ och skapa texter, och visa er bilder som jag har tagit på sistone. Det är roligt att jag har några läsare, som hejar på mig och mitt skrivande! Här kommer lite livligt från mig och Farkas på ett hörn.
 
Vi har kramats och pussats som vanligt. Storkillen går på dagis nästan varje dag och han trivs lika bra där som jag gör på mitt jobb. Det är lyckat. Det enda är väl att han fullkomligt hatar slask så nu när det är slaskoväder så vägrar han att promenera. Hm. Imorse fick jag bära latmasken under armen hela vägen till dagis... vad gör man inte för en sådan liten prinskorv, så säg?
 
För några veckor sedan var vi och besökte Hilma af Klint på Moderna Museet. Jädrans, ni skulle se kön alltså. Så otroligt många som ville ta del av hennes fantastiska skapelser. 💜 Det var magiskt att se tavlorna igen och jag vill i alla fall dit en gång till innan de stänger i januari (?) och köpa lite fina vykort och annat fint. Första gången såg jag hennes verk i London, och tavlorna var många. Kommer aldrig glömma den känslan av att vara så totalt omringad av dessa vackra, vackra konstverk. 😍 Jag blir som hög?
 
Alla helgona spenderades i vanlig ordning på Skogskyrkogården och efteråt käkade vi grekiskt på Kamarinas inne på Söder; det är sedan gammalt! Nytt för i år var att vi tände ett ljus för Abra som inte längre är med oss i fysisk form. Men tro det eller ej, hon är ständigt närvarande i mitt liv ändå. 💜 Jag både hör och ser henne, min Nåssla. Hon vill inte lämna mig riktigt än; men jag vet att hon kommer att komma tillbaka i en annan skepnad. Men då i form av en Daphne (hon kommer att heta det, redan bestämt!) Men det kan nog dröja ett tag om jag känner henne rätt. 
 
Vädret har skiftat och ett tag såg det såhär spökligt ut. Mitt bästa väder! 
 
Och numera ser det ut såhär. Snö och slask, och is. Halkväder. Men bilden blev väldigt fin på mina korvar. 😍
 
Ett gäng anonyma konstnärer gjorde snögubbar på räcket. Alla såg helt olika ut, jättefint! Kul sätt att få utlopp för kreativitet, helt klart. Dagarna går, och om nästan en månad nu är det jul. Var tog ens tiden vägen? Det är inte klokt alltså. Jag ser fram emot lite ledighet och att få laga skitmycket mat så att alla blir mätta och glada. Att kunna sova ut på mornarna, i alla fall så länge Farkas tillåter mig att sova. På morgonen är han i alla fall inte en latmask, utan vill ut. Ibland har jag varit ute med honom redan vid 06. Inte jättekul i detta vädret. 
 
Händer det något kul hos er? På fredag är jag ledig hela dagen och ska träffa min mediumhandledare för första gången. Det kommer att bli väldigt kul att träffa henne, och att få fråga henne om allt som rör sig där uppe. Jag har ändå lite som jag går och fnurar på, bland annat hur sjutton jag ska få tiden att räcka till. Jag får kanske börja tänka som en småbarnförälder igen, man är så jävla streetsmart då och tar vara på tid som aldrig förr. Numera klassas jag ju inte direkt in som en småbarnsförälder längre med en onge på 9 år, men kanske ska jag börja anamma det tänket igen? Jag behöver öva på fler klienter. Jag har ju rätt mycket tid på mig kvar, men ändå så behöver jag komma upp i några fler ärligt talat. Säg till om du känner dig manad så ordnar vi något!