Den allra sista C-uppsatsen påbörjad.
Nu är det dags för min allra sista C-uppsats! Jag sitter här och känner en spänd förväntan. Tänk! Snart kommer min utbildning att vara klar. Jag kommer att titulera mig själv som arkivarie. Det trodde jag aldrig om mig själv, att jag skulle klara av att gå tre år på en högskola. Dessutom till stora delar under en pandemi (som jag hösten 2019 inte hade en aning om skulle inträffa). Jag har aldrig behövt göra en omtenta på en hel tenta. Det är länge sedan som jag fick göra om/formulera om mig på någon enstaka fråga på en tenta. Jag har klarat mig alldeles utmärkt. Jag har fan fixat det här. Jag har ingen tenta kvar. Vad jag vet. Det är fan hurra på den! 🤓
Ute lyser solen med sin frånvaro och det är verkligen inte vårväder ute just nu. Snarare är det ett tvättäkta aprilväder som är så bortom vår man någonsin kan komma. Jag som längtar att få sitta utomhus med en kopp thé och en god bok i mitt knä. Kanske kan även Farkas vara med och sola sig ute i ljuset. Få använda min vackra solhatt... mm. Som jag längtar.
Det kommer förmodligen att hända jätteroliga grejer i vårt liv nu till sommaren! Även ett starkt hurra på den. Man ska ju inte måla hej på väggen förrän man är i hamn; men det ser riktigt ljust ut det här! Det ser ut som att även 2022 kommer att leverera på allra högsta nivå. Så roligt! Jag kommer inte avslöja något här inne än, det får bli som det blir. Och när tiden är mogen så kommer jag såklart att berätta. Åh, så kul. Och roligt. Nu är det "bara" ett jobb som fattas för min del. Jag söker så snart det dyker upp något ledigt. Håll tummar och tår för mig, vänner! 💗 Nu är det dags att djupdyka i uppsatsens värld och dessutom ta ut Farkas på en blåspromenad. Vi får hoppas att han inte flyger iväg i denna blåst... det är nämligen möjligt.