Av och på förhållandet med pumpen.

Nu var det dags att sätta pumpen igen. Vi har ett litet speciellt förhållande till pumpen, minst sagt. Så glad är jag att den finns, samtidigt så är jag så trött på den. Han kan ju inte ha vanliga kläder när den är på, utan lever sina dagar i pyjamas. Finns tydligen fler päron som använder pyjamas istället för vanliga kläder, men inte av samma anledning som vi. Önskar verkligen att sprutan kommer att funka helt optimalt en dag. Kanske kommer det att bli så att vi får testa den andra sprutan, eller var tredje vecka istället? Nu är medicinen som han fick i sprutan för en månad sedan på väg ner, så då blir också effekten sämre. Nu dippade han alldeles för snabbt efter att ha fått både bolus och mat. Det blir en enorm stress för min del som får sköta allt detta själv om dagarna. Vilket också innebär att jag aldrig får vila riktigt. Detta är en riktigt knepig sjukdom, som är skittuff på alla sätt. Sedan rör han sig ständigt numera. Han är verkligen aldrig någonsin still. Precis som det ska vara, men det krävs oerhört mycket att vara förälder till ett litet sockerbarn. Ju mer spring betyder att sockret bränns bra mycket snabbare. ♥
 
Jag vet inte om jag nämnde det i ett tidigare inlägg, men han går inte än. Men han kan ta sig precis överallt ändå! Och han når precis allt. Idag höll han på med spisen när jag lagade mat. Det blir spännande att se hur lång han har hunnit bli. Sist vi mätte så tror jag att han var 82 cm? Han är typ hälften så lång som jag är som är 163 lång. Tror han kommer att bli en riktigt lång karl faktiskt. Ska bli spännande det med! Då kan han nå saker som jag inte når, haha. Han är också på högtalarna typ exakt hela tiden. Och fiolfikusens lecakulor som han slänger så det rasslar omkring honom. Det är så livat här hemma! Inte ofta som jag får sitta still speciellt länge, om han inte sover förstås. Och det gör han numera bara en gång per dag med varierande längd. 
 
Annars har jag fixat och donat här hemma, gjort om lite och städat. Loggian är finfin, även min sekretär. Det har varit lite rörigt, hatar det egentligen men ja. Har haft grejer överallt och ska försöka att hålla det mer minimalistiskt och ha en överblick över allt som jag har. Går på riktigt igång på Marie Kondo och alla hennes organiseringsvänner. Jungfrun i mig bara klappar i händerna medan oxen i mig njuter av allt som är vackert. Och vad gör lejonet? Skriver här inne förstås! Men hur mycket hinner man egentligen med när man har en sockerbusunge? Finns tusen andra saker att hålla reda på för att allt ska fungera i vardagen. Förhoppningsvis får jag vila lite nu när pumpen är i igen, med all sin hatkärlek. Önskar, önskar att allting bara går vägen och han blir pumpfri för gott! Ingen skulle bli gladare än jag. Jag har också tvättat alla mina kristaller och bestämt mig för att lägga ut några runt om i Blackerberg som en fin gest till grannar nära och fjärran. Så kommer dom till ett nytt hem, med en förundrad ny ägare och det är aldrig fel! Imorgon ska jag äntligen på ett efterlängtat yogapass igen. Men det blir tyvärr bara ett pass den här veckan. På torsdag ska M på julbord och på lördag kommer jag att umgås med nya häxkompisar. ♥ Spännande, spännande, spännande. Det är dags för mig att väcka min inre Häxa till liv.