Ett besök på Anundshög i Västerås.
Förra helgen tog vi en dagstripp till Västerås. Jag har tidigare trott att det är långt till Västerås, men det har visat sig bara ligga en timma ifrån Stockholm! När jag bodde i Arboga så tyckte jag alltid att det var så marigt att åka just dit eftersom allt är så krångligt där. Ha, så fel jag hade! Västerås är ju hur fint som helst.
Just denna soliga dag bestämde vi oss för att åka till Anundshög, ett vackert beläget fornmämningsområde och kraftplats. Vi hade verkligen solen med oss och det var otroligt varmt ute just den här dagen. Jag läste om Anundshös som kraftplats i tidningen Nära och givetvis ville jag ta mig en titt. Jag kommer att vilja besöka massa kraftplatser på Gotland också, och kanske upptäcka egna?
Titta så vackert! Vilka otroliga formationer som stenarna utgör.
En riktigt hög runsten som egentligen bara dåtidens människor kan tolka rättvist.
Gräset var högt och samtidigt välklippt så det gick att promenera utan att vara orolig för fästingar. Trots det så kröp det en på mig, men den bet sig aldrig fast!
Mina korvar och jag (snart solbränd). ♥ Abra fick stanna hemma då solen låg på exakt hela tiden. Hennes hjärta gillar inte sol.
Stenarna var fantastiska att ta på. Lena, på något vis?
Just den här platsen kände jag mig extra dragen till.
I mitten så var det en liten sten som gick utmärkt att sitta på. Där laddade jag några väl valda kristaller. Väl på plats fick jag till mig ett budskap som jag vill hålla för mig själv. Men så fantastiskt det var där! Jag vet att det är en plats som vi kommer att återvända till och nästa gång så kommer vi att ta Gurkan med oss. Vi tog också en liten skogspromenad och naturen var så vild! Jag älskar att bara ta en skogspromenad och lyssna på träden som fladdrar i vinden. Det är det vackraste ljudet tycker jag. Säkert är denna plats lika vacker på vintern och lika sevärd då.
Tack, Anundshög för att vi fick besöka dig! ♥
