Kvinnan som hatade persienner.

Jag är inomhus. Med foten i högläge. Kan ni gissa tre gånger hur mycket jag längtar efter att gå ut och ta en vanlig, hederlig promenad? Att kunna använda fötterna. Röra dem och inte tänka på vilken fot som är först. Bara gå ut genom dörren och GÅ någonstans. Utan kryckor. Det tar längre tid för höger fot att repa sig. Vilket är fullt förståeligt. Imorgon är det sju dagar sedan jag opererade mig. Lilltån läker jättefint! Den ser mindre och mindre ut som ett taggtrådsmonster. Jag vill till ateljén. Till jobbet. Vill träffa människor jag aldrig sett förut. Vara social. Idag duschade jag. Satte in linserna som jag lagt på hyllan ett tag för glasögonen. Jag ska sätta lite färg i ansiktet också. Få känna mig som mig själv. Jag hatar att gå runt i myskläder. Att inte ha fina kläder på mig för att jag "bara ska vara hemma.." Att ligga i soffan och såsa. Jag är glad att vi inte har persienner här hemma. Är det något som jag hatar mer än att såsa så är det persienner som är neddragna. Jag klarar inte ens av att ha dem nerdragna på natten. Min ångest stiger i höjd med antalet persienner. 

Nä hörni, kaffet väntar på mig. Havrefraset likaså. Låt dagen börja.

✕ Vardagligheter | | Kommentera |

Tjugosexårskalas i toppklass!

Igår fyllde jag 26 år. Och det firades riktigt ordentligt! Med både tårta, presenter och sång. Jag kunde verkligen inte haft det bättre! Nästan hela familjen var samlad. Vilket kalas det ställdes till med!


Jag överraskades med en tårta utan dess like. Jag tyckte att det var något bekant med den. Och ja, det var det onekligen. Det var en Jörgen- tårta! Helt fantastisk! Jag märkte inte ens när sambon kom hem med den. Vilket jobb! 


Choklad + lila + guld. Finns det någon bättre kombination? Nä. Aldrig! Den var så god. Och så stor. Vi har en gigantisk bit kvar i kylen. Som vi förövrigt nallade på till frukost imorse. Haha. Jösses. Tack Jörgen! Vilken otroligt fin tårta du bakat! Du gör bröllopstårtan sedan, okej? ♥ 


Jag fick en cykel. Kan ni förstå? Inte jag. Jag tittar till den då och då från min kant på soffan. 


Praktfullare cykel får man leta efter. Jag kommer inte att hitta en finare någonstans, ♥ Inte i hela Bromma!


Ser ni vad som skymtar på soffkanten? Känner ni igen de karäkteristiska hyllplanen? Ni gissar rätt. Ovanför min sekräter kommer en sprillans ny Stringhylla sitta. Den håller mitt hjärta på att skruva upp just i detta nu. 


Här är mitt läger just för tillfället. 

Vilket firande igår! En cykel, en stringhylla & en våg som jag kommer ha användning för. Jag hade det riktigt fint. Jag är så glad och tacksam. Det är inte alla som har en sådan bra familj som jag. Som ställer upp för varandra när det blåser och är vindstilla. Tack för alla gratulationer och världens bästa tårta, tårtmästar´n! ♥ Tack för att du, mitt älskade hjärta ställde till med detta spektakel, som skämmer bort mig fullständigt! ♥ 

✕ Vardagligheter | #26år, #cykel, #födelsedagsfirande, #jörgenskalastårtor, #stringhylla | | Kommentera |

Ett rökigt firande vid Götiska tornet | Drottningholm

Elden var rökigare än någonsin. Vinden låg på. Det var inte så farligt kallt som det brukar kunna vara på Valborg. Vi tog bilen till Drottningholm innan solen gick ned. Packade ned både Gurkan & Abra på ett litet äventyr inte alls långt hemifrån.


Alltså.. det bara bolmade? Åt alla möjliga håll. Vi fick flytta på oss allt eftersom.


En nöjd tjej! Som stod ut med fyrverkerierna. 

Mina hjärtan alla dagar i veckan, ♥ 

En vilsen elddans mitt ute i det vackra. Det var skönt att ta sig iväg och se något annat. Inte vara hemma och inte göra något särskilt. Jag har alltid gillat Valborg. När jag var liten så förknippade jag alltid det med att jag alldeles snart fyller år. Nedräkning en tio dagar, sisådär. Jag kommer ihåg att jag jämt stod framför elden och tänkte att "Nä, nu blir jag äldre i år igen.. vad fint!" Självklart tänkte jag på presenterna också. Något som jag inte gör numera.

Nu när jag tänker efter riktigt hårt så gjorde vi barn majvippor också. Vet inte om det är något sörmländskt med det? Eller om det bara var min mormor som sysslade med sånt? Hon är förövrigt född 1945. Man gjorde en vippa av roliga, färgglada papper och så slänge man i dem i elden tillsist. Strax innan gick vi bara runt och viftade med dem. Haha. Märkliga tradtioner. Var tvungen att googla på Majvippa (eller kalasvippa som de också allas, tydligen) och det HÄR dök upp på Wikipedia. I år blev det ingen majvippa för Livia; men nästa år ska vi garanterat ha en Majvippsverkstad! Ska tvinga min karl att ta på sig sin studentmössa också, för jag ska ha min på mig. 
Upp