Ingen pannkakstårta för oss | Onsdag strax efter lunch.

Klockan är i skrivande stund 13.21 och jag sitter hemma med Gurkan. Tillsammans tittar vi på Pettson & Findus. Gissar att det är en tysk filmatisering där Findus är superanimerad. Haha, jättekul. Gillar den! Det är alltid lika roligt att se barnfilmer som man själv har någon form av koppling till. Min mormor läste jämt Pettson & Findus för mig. Pannkakstårtan ni vet, och när de ska spöka bort räven. Scener som man inte glömmer bort i första taget! Sven Nordqvist är en av de absolut bästa och påhittigaste illustratörerna. Klassiker!


Idag ser jag ut såhär. Med min favoritblomsklänning som jag fick i present av min kärlek. Den kommer från Bondelid. 

Ikväll ska vi äta middag med familjen och efter det vet jag inte mer. Imorgon händer mer kul grejer! Det känns som att det var en evighet sedan jag var ute sist. Vilket också stämmer. Jag har inte varit ute på år och dagar. Förra veckan var jag mest hemma (för sjösjukans skull..) och den här veckan har jag varit hemma med en förkyld Gurka. Nu mår hon som hon ska igen, men det är mysigt att vara hemma med henne. En hetsig vecka hinner jag inte med det. Så då passar jag på! Skolplikten kickar in snabbare än tidigare nu, så att så att.. 

Solen skiner här utanför och det känns så förbannat najs! Även fast det är kallt ute känns det befriande. Räknar ned på mina fingrar när våren är här på allvar. Jag vill att det ska bli varmt. Som jag tjatar! Kan inte låta bli. Mars är strax här. Och det vet vi självklart alla vad det betyder; ännu mer ljus. Kaffet slank ned idag också! Även fast jag inte var särskilt sugen. Efter sjösjukan så märkte jag att mitt kaffesug bara försvann. Jag kände mig inte alls attraherad av tanken på kaffe. Även fast jag alltid skummar mjölken och piffar och grejar. Så jag drack inget på en vecka. Nu börjar jag igen lite smått.. fast kanske borde jag lägga av helt (?) Jag är osäker där. Thé kommer jag i vilket fall som helst inte sluta med. Kaffebekymmer och théfanatism. En helt vanlig onsdag i Södra Ängby. 

✕ Vardagligheter | #vardag, #vidspegeln | | Kommentera |

Sjösjukan | 13 februari 2018.

I söndags drabbades min kropp av någon form av en snabb, tillfällig sjösjuka. Nu mår jag bättre. Vill inte prata om det. Helst gömma det under mattan. Okej? Haha. Bra, då säger vi så. Skönt i varje fall att jag inte drabbas varje år, trots att jag har en storliten Gurka här hemma. För att inte glömma: PEPPAR, PEPPAR, PEPPAR, PEPPAR, PEPPAR (!)


Jag känner mig lite ny. Har inte haft smink sedan i söndags och går runt och myser i bekväma kläder. Sämre kunde jag helt klart haft det!

Igår var jag soffliggandes och vilade. Vilket också gjorde en fin inverkan på mina trötta fötter (låter som en krumpkärring just nu.) Så.. ja! Jag känner mig bättre än någonsin, bara lite magont kvar. Sedan är jag väl nästan helt som jag ska igen. Kaffet smakade helt okej imorse. Snön yr här utanför. Bredvid mig ligger min kära tax och i sovrummet för Gurkan en egen monolog med någon jag inte kan se. Alltid lika härligt & välkommet!

Jag vet inte vad vi ska syssla med idag, riktigt. Ta det lugnt innan "vardagen" börjar imorgon. Imorgon tänkte jag vara hemma och sy. Har en idé som jag är nyfiken på att se hur resultatet skulle kunna bli. Tur att jag har bakplåtspapper här hemma. Sedan är det väl bara.. att nåla och hugga i! På tal om något helt annat; Jag trivs här inne på bloggen mer och mer! Tänkte att det möjligtvis är bra för er att veta om det. Nu när jag har en egen domän, ingen skitreklam osv. Det gör mycket för helheltsupplevelsen, inte sant? Proffsigare! 

✕ Vardagligheter | | Kommentera |

Regn. Ostadigt. Vackert. En tax fyller år.

Tillbaka. Klockan är sent. Jag har fortfarande ett slags glatt rus i kroppen efter en kul vecka med mycket att göra! Känns hur bra som helst. Just därför är jag uppe i varv. En början på något helt nytt. Våren sprang förbi butiksfönstret idag. Ja, något är det i luften, med ljuset. Halsar Loka med smultronsmak. Ätit parmesanchips som tydligen inte är i hyllorna för att stanna. 

Ljuset brinner fortfarande på vardagsrumsbordet. Snön är fortfarande kvar. Jag undrar vad min vädertermometer hade sagt om den tillhört mig. Det är något mer än bara en snygg inredningsdetalj. Sängen väntar på mig, känner det i nacken som faller framåt. Abra ligger så fint här bredvid och sover. Min fina sjuåring. Taxflickan som blev en strulig taxbrud som numera är en viljestark dam i sina bästa år. En tidig aprildag blev hon en del av min värld som var stor. Efter hennes intåg blev den ännu större. Hon låter när hon sover, gäspar värre än minst 16 kvinnor tillsammans och vill äta allt som finns att få. Finare än den finaste snus. Gott luktar hon också!

✕ Taxen Abra, ✕ Vardagligheter | | Kommentera |
Upp