Mörkret.

Jag vaknade strax innan 07.00 idag och det var så mörkt! Jag kan inte riktigt begripa att liksom kylan har slagit sig fast för att inte släppa greppet än på några månader. Det är kallt! Jag vet inte hur jag ska klä mig. Men framförallt så är det mörkt på morgonen vid den här tiden (07.00.) Aldrig är det kul att tro att man vaknar mitt i natten. Usch. Jag är inget fan av vintertiden som nu står för dörren. Jag gillar den inte alls. Träligt, det är vad det är! 

Men nog om gnäll nu. Jag har en hel dag framför mig som jag ska tillbringa i ateljén tillsammans med Abra. Jag kommer att ha det hur fint som helst. Timmar och åter timmar. Jag ska ta med mig paraplyet. Gurkan kanske ska få med sig sitt lilla också. Blåser det? Jag tyckte att jag hörde att det brakade rejält här utanför strax efter att jag vaknade. Precis här utanför har vi fullt med träd som nu har tappat nästan alla sina löv. Det ser dystert ut just nu. Vi får påminna oss själva om att det kommer en vår sedan. Årstiderna är cirkulära, liksom livet självt. Inte glömma! Är det någon idé att ens ha smink på sig i det här eländet? Jag bara undrar.

✕ Vardagligheter | | Kommentera |

21.49

Dagarna snurrar på och vi alla funderar kring när snön kommer. Vädret står och blinkar på min television. Det är kallare än vanligt ute. Jag har inte riktigt kommit överens med mig själv om jag ska ta upp min väldigt varma vinterjacka eller inte. Som sagt; mina dagar snurrar vidare. Jag har hunnit vara i min ateljé litegrann och jag har börjat. Är igång. Det hela känns smått fantastiskt. Jag har mina ideér och jag tänker fan förverkliga dem! Inga konstigheter alls. Bara kasta sig ut i det okända, det jag delvis känner till. 

✕ Vardagligheter | | Kommentera |

Söndagspromenad på Drottningholm.

Idag tog vi bilen på en utflykt efter att ha latat oss här hemma. Vi kokade thé och tog med oss. Just för att lära känna områdena kring Södra Ängby och Blackeberg. 

En liten glimt av Drottningholm där hösten har tagit sig in på allvar. 

Den trasiga allén.


Världens bästa karl som bara är min, min! 


Och såhär glad är jag över just detta! Att han är min, min, min!


Det finns gäss exakt överallt. Undrar hur många de kan vara, allihop räknade?


Ja, riktigt präktig var han allt!


Stora trädkronor som liksom frasar strax där ovanför..


- Tjololo- lo loooo.

Sedan packade vi oss hemåt efter att ha gjort lite reklam för Telia, såklart! 

Upp