FRÖKEN TRÄD ☾

Mörkret har lagt sig för många timmar sedan. Jag förmodar att det är kallt där ute, så jag får ta på mig jackan när jag tar den sista rundan med taxen. Jag känner mig mer tankspridd än annars. Om jag nu kan vara mer än vad jag i vanliga fall är. Timmarna går, dagarna. Månaderna. Det känns som att jag är fast i ett stadie av ett ständigt snurrande. Eller är det just det här året. 2019 är året som gjort mycket med mig. Stora saker har hänt - bra saker - som tur är. Ändå, mycket har förändrats. Är just nu under förändring. Som sand mellan mina fingrar. Jag upprepar mig, är medveten om det. Kanske är min förmåga försenad vid 22.30. Tåget har passerat och perrongen är ekande tom. 

Oxar är inte direkt kända för att gilla förändring. Det här året är inte likt några av mina tidigare år. Saker "bara" sker. Jag är med och handlar, bestämmer.. tar stora beslut. Vad mer väntar runt hörnet? Jag känner på något vis att det är något mer som det här året kommer att lämna efter sig; kanske ta med sig in i 2020. Bara det att det är 20 år sedan det nya årtusendet stod för dörren. Så självklar. Nu finns vi här. 20 år sedan vi väntade på tolvslaget och alla de vackra raketerna. Klirrande champange. Det smällde rejält och jag visste exakt var Johan befann sig. Nyårsdagen samlade vi ihop oss och gjorde det hela till en tradition att plocka ihop nyårsraketer och jämföra vem som fått vad. Vantarna luktade krut, mörka av allt sot.