- Ett nattligt besök i ateljén -

Igår kväll låg jag i badet. Vattnet hade börjat blivit kallt och inte lika angenämt längre. "Kom, kom till mig!" viskade min ateljé. Så jag promenerade dit i natten, till mitt blå rum med halvdan sjuttiotalstapet.


Alltid när jag ska börja jobba sätter jag mig själv i trance genom att skriva. Alltid i samma bok. Jag markerar alltid det viktigaste med gult. Det är mycket viktigt för min process, och det får aldrig någonsin gå till på något annat sätt.


Utdrag ur "Till Han som Cyklade för fort" (2018) 


Några av dessa har hängt med sedan Konstskolan i Stockholm. Bra kvalité! 


En snabb skiss av mig själv. 


Observatories (2016) 

Roligt nog så försatte jag mig själv inte bara i trance där i natten. Jag drömde också en lång och ihärdig mardröm. Jag blev jagad av olika karaktärer med stora munnar, trampade på glas längst en skogsväg, såg 4 cm stora kackerlackor kommandes från springor krälandes på mina knän, sökte skydd hos främlingar i en säng som inte var min. Jag cyklades alldeles för långsamt, men blev aldrig tagen på allvar. 

Kanske är det kvällen/natten som är bäst för min del. Det är då jag är närmast mig själv, och lättast kan fördröja mitt jag. Jag ska fundera på det, och testa mig fram. 

✕ Brorsan & sorgen, ✕ Konstnärsliv | #ateljébesök, #ateljégripenhjärta, #blackeberg, #konstskolanistockholm, #pernbys | |
Upp