Det var inte jag som ringde.

Midsommaren är här imorgon. Och idag öste regnet ned vid Odenplan. Folk samlades under vad som kunde vara behjälpligt. Det bara kom. En urskur. Själv var jag inomhus och åt onyttigheter. Inte behövde jag oroa mig heller. Inte med den där tjockpommesen rakt framöver.

Det är lika blygrått ute nu som tidigare. Vad tror ni; kommer det att urskura imorgon också? Förmodligen tror jag det. Har inga planer. Har små ideér, men ingenting som än satts i verket. Ska ni hitta på nåt speciellt under morgondagen? Jag vill att Gurkan ska se dans. Så mycket vet jag. Och så vill jag äta frukost. Bra frukost. Möjligtvis våfflor. Det enda som slår våfflor är jättemycket frukt. Det fick jag idag. Känner mig nöjd och belåten fortfarande. Finns ingen som jag som njuter så fruktansvärt av jordgubbar. Vill du göra mig glad - ge mig jordgubbar och inget annat. Then I'm yours forever. 

Klockan börjar närma sig halv nio och Gurkan är fortfarande vaken. Tänker att hon ska få pyssla lite innan läggdags. Imorgon väntar badet och ankorna på henne. Abra ligger här bredvid mig och kurrar till ibland. Jag har lånade mjukisbyxor på mig. Slog i mig en kopp kaffe när jag kom hem. Höll på att slå huvudet i sätet intill på vägen hit. Var oförklarligt trött (?) och tänkte att nu får det räcka. Det räckte. Endast en kopp fick mig att vakna till från de döda. Ganska snart är det dags för dvalan igen.