En odramatisk promenad runt kvarteret.
Imorse tog jag och Abra en promenad runt kvarteret. Det var blött och halt. Snön ser inte ut att hålla sig kvar nu heller. Antagligen kommer den att vara borta illa kvickt. Jag är fortfarande inte frisk. Jävla förkylning som aldrig ger med sig. Så jag stannar hemma idag och fixar med hemmasysslor. Hittills har jag hunnit stoppa in alla tvättade kläder där de ska vara, sytt ett hål i min älsklings mysbyxor och druckit två koppar kaffe. Och tagit den där promenaden i vädret som ingen är nöjd med.
Jag har börjat skriva dagbok. Helst varje dag. Jag har lovat mig själv att hålla skrivandet igång, nu när allt annat liksom inte hinns med. Då har jag min glitterbok som jag lutar mig mot. Allt jobb är det där jobbet som man bara gör av bara farten. Det som känns naturligast för en. Spagettin kokar hejvilt. Vegofileérna steks. Det blir en lätt lunch då min aptit är nere på 0. Jag känner mig inte hungrig. Har inte ätit något än. Nu tvingar jag mig själv att få i mig något. Håller tummarna + tårna att jag känner mig bättre till julafton som ska firas ordentligt detta år. Maten väntar.
Jag har börjat skriva dagbok. Helst varje dag. Jag har lovat mig själv att hålla skrivandet igång, nu när allt annat liksom inte hinns med. Då har jag min glitterbok som jag lutar mig mot. Allt jobb är det där jobbet som man bara gör av bara farten. Det som känns naturligast för en. Spagettin kokar hejvilt. Vegofileérna steks. Det blir en lätt lunch då min aptit är nere på 0. Jag känner mig inte hungrig. Har inte ätit något än. Nu tvingar jag mig själv att få i mig något. Håller tummarna + tårna att jag känner mig bättre till julafton som ska firas ordentligt detta år. Maten väntar.