Framåt för all tid för evigt.

Här utanför skiner solen och jag har fönstret öppet för att jag har lust till det. Jag fortsätter att jobba på mina arbetsprover och jag känner att det går ganska bra. Jag har suttit vid photoshop, men det är svårt. Jag vet som sagt inte riktigt vad jag sysslar med. Känner mig inte det minsta bekväm. Jag känner mig ändå så nöjd som jag kan vara. Dricker kaffe och lever livet. Snön kommer att smälta och våren är på intåg. Det är det enda jag kan tänka på när jag tittar ut. I slutet på mars förra året hade jag faktiskt min senapsgula bombarjacka. Japp, också den senapsgul. Hur ska jag kunna förklara alla mina senapsgula grejer? Haha. 

Jag ska ut på äventyr idag. Bland annat på bokrean, hade jag tänkt. Jag gillar att fylla mitt hus med nya, fantastiska böcker. Ibland tyvärr också de riktigt skitdåliga som jag i vissa fall häftar ihop. Än så länge har det bara hänt en gång, lyckligtvis. Vissa böcker kan jag inte begripa hur de ens kan ha getts ut. Hur i helvete, liksom? Och mig antog de inte. Som åtminstone var lite rolig. Ansvarstagande och psykotisk. Klockan börjar närma sig 12.00. Jösses. Här har jag suttit i flera timmar och jobbat. Utan att tänka på tiden det minsta. Det är fantastiskt att uppleva det! Befinna sig i det där flowet. Jag vill vara där i all min vakna tid. Jag ska befinna mig.