Att ta sig en karl! (Hur gör jag nu igen?)

.. att ta sig en karl har fått en helt ny betydelse.
Hej! Idag har det varit en bra dag. Jag har setat och pysslat med suspekta armband hela dagen. Fram till tre, typ. Det kan bli liksom lite hur som helst för mig dessa dagar. Jag är så väldigt trött av allt packande som jag hållt på med i helgen. Har packat mig tokig. Har packat mig färdig. Ännu är det lite kvar. Men det är inte mycket alls det handlar om! Så vi kommer att vara så himla flyttklara till söndag, så det inte är klokt. Jösses vad det kommer att brinna i knutarna! Och så jobbar jag på lördag, ser jag fram emot! Med min kompis till råga på allt. Hurra!

Jag mår bra. Faktiskt. Känner mig pirrig och skräckslagen. Samtidigt. För det är så mycket som händer i mitt stora liv just nu. Oj, vad det händer grejer! Och jag antar att det kommer hända ännu mer innan 2016 är slut. Fan, mitt liv kommer se helt annorlunda ut nästa årsskifte. Som att skaka om en kartong. Vända upp och ned på en tavla. Rätt in i något annat. Precis som jag vill ha det! Försöker intala mig själv att livet ju faktiskt är till för att levas. Och då är det leva jag ska göra, helt enkelt. Svårare än så är det inte. Lev, fan, NU!

Gurkan är fortfarade sjuk. Men på bättringsvägen antar jag. Om hon inte alls är bättre imorgon bitti blir det akutbesök för henne. Känner mig just nu inte som ett bra päron alls, för jag känner mig totalt otillräcklig. Finns så mycket jag inte kan styra över. Och så är jag så trött också. Tusen bollar i luften samtidigt. Klarade det inte förut. Klarar det med nöd och näppe nu, många år senare.

Nu ska jag skriva. Privat. Ingen får följa med mig dit.