Pernbys Målarskola åk 2 / (2016 - 2017.)

Jahopp. Då var man en sån där tvåa, då. Andra året. Alldeles eget bås att röja runt i. Känns oerhört bra. Jag har ännu inte kommit iordning (på grund av hunger.) Men jag känner att jag är en bit på vägen. Jag håller på att sortera. Ska kasta grejer. Ta hem. Inte samla på hög. Komma ihåg att rensa. Mycket viktigt. Att inte ha värsta stökgrejen i båset. Inte alldeles för mycket grejer med det jag inte arbetar med. Har samlat på mig så enormt mycket grejer. Det är det som är jobbigt när man håller på med skulptur. Grejer överallt. Hemskt. I slutändan förjävligt, haha. 

Men fasiken! Det känns verkligen bra. Jag kommer att jobba järnet det här året, för att satsa att komma in någonstans i nästa år. Dit jag vill. Där borta dit jag vill. Men ja, då krävs det ju en del. Men jag känner att jag är på G nu! Förra året var fullt av kaos och trauman till höger och vänster. Den enorma sorgen. Längtan. Saknar fortfarande. Men inte lika akut. Ont gör det likaväl ändå. Jag vill berätta. Och det är precis det jag ska göra under detta läsår. Mitt sista år på förberedande konstskola.